En turist i religion

Välkommen till Jesuragi.

Här kan du bada bastu, sjunga psalmer, doppa dig en varm pool, eller varför inte tala i tungor i vårt kapell.

Som du ser har vi dekorerat i högmedeltida katolsk stil. Mariaikoner och den lidande Jesus täcker väggarna. I vår shop kan du köpa allt från katekesen till Mia Törnblom, och vi merförsäljer gärna en ekologisk tvål med Tomas Tvivlarens face i relief.

Exakt så här bisarrt är det att besöka Yasuragi om man läst buddhism.

* * *

yasuragi-buddha

När vi besökte Yasuragi i somras användes Buddhastatyer som dörrstopp.

Buddhismen har fått en särskild ställning i Sverige. Den behandlas som en kuriositet, något vagt och härligt. Inte en religion. Man kan tycka att buddhismen känns lockande.

Vi köper parfymer som heter Zen.

Vi dekorerar med Buddhastatyer.

Vi ströläser en bok om yogisk kost på tåget.

Men varför gör vi det med de indiska religionerna och inte med kristendomen?

* * *

När britter och tyskar mötte Buddhismen på 1800-talet blev de golvade av hur strukturerad och rationell den var. Det fanns 108 orena egenskaper vi skulle frigöra oss från, 12 ursprungliga orsaker till alla skeenden, och 4 enkla grundläggande filosofiska teser att luta sig på. Äntligen en religion som var fri från kristendomens vidskepelse, en religion baserat på det rationella tänkandet. Hurra!

Eftersom buddhismen är en religion utövad av hundratals miljoner människor, över tiotalet länder, blev den koloniala importen mer av ett axplock. Man kallade ritualerna, ikonerna, helgonen och myterna för folkliga och sopade dem under den rikt ornamenterade teologiska mattan.

Den här, ehm, avskalade versionen av buddhismen sipprade till den amerikanska östkusten och blev fröet till transcendentalismen, mest känd genom Thoreaus “Walden” och att Pearl Jams sångare hundrafemtio år senare skrev en låt på ukulele om att inte betala räkningar.

* * *

Rundkindad yogi.

Rundkindad yogi.

I början av nittonhundratalet kommer en yogi till Amerikat. Han har långt hår och runda kinder och får hela borgerskapet att stretcha till mantran om “self-realization” – insikten om att du är Gud. Det här tankegodset genomströmmar de indiska religionerna. Eftersom det inte finns något permanent jag finns det inget jag och då är jag allt och då är jag Gud. Vilket såklart är skönt.

Under nittonhundratalet kommer fler yogis pö om pö till det förlovade landet. De hävdar att de utövar en uråldrig religion, men har i slutändan svårt att visa spår som är äldre än hundra år.

Mest tongivande för buddhismen blir D.T. Suzuki. Han paketerar ihop Zen – en religion som handlar om att inte utöva religion – till något som lockar långhåriga collegestudenter ända fram till Jack Kerouac. Genom Suzukis västerländska lärjunge Alan Watts blir Zen begriplig och dessutom underhållande.

Watts variant av Zen är igen byggd på logiska resonemang. Det går att följa hans tankar, att – som beatsen skulle sagt – grokka med det.

Watts föreläsningar och Kerouacs böcker gifter sig med LSD under 1968 i San Francisco. Grateful Dead, Summer of Love, expandera dina sinnen, fri kärlek. Varenda kotte startade en kult och odlade skägg. Buddhismen, yoga och knark blandas friskt i en ungdomlig spirituell revolution.

Spola fram ett par år. LSD blir olagligt, Watts och Kerouac super ihjäl sig, vi västerlänningar blir mindre sugna på att upplösa våra egon och mer sugna på att få spänstiga kroppar. Yoga blir under 80-talet en rent fysisk övning och växer i stadig takt hela vägen fram till idag, där det är lika okonstigt att säga att man utför yoga som att man går på gymmet.

Yogan, som egentligen har åtta delar (etisk, andning, koncentration, etc.) handlar numera om att “må bra”. En svensk yogautövare gör sig känd genom att posta bilder på sig själv i hurtiga poser på internet. Från att ha varit en väg mot upplysning och frigörande från illusionen om jaget blir yogan en förstärkning av jaget, något att ha på CV:t och använda för att slipa till sin spegelbild.

Buddhismen går samma öde till mötes, men på det mentala istället för fysiska planet. Från att ha växt upp med en tråkig och trångsynt kristendom känns det befriande för oss med en religion som egentligen inte är en religion, utan en filosofi som handlar om att vara skön och ta det lugnt.

D.T. Suzukis tolkning, som blev Alan Watts tolkning, blev alltså mer och mer avskalad tills det nästan inte fanns något kvar.

* * *

Vi ser idag fortfarande buddhismen som ett pynt, snarare än en fullfjädrad religion. I verkligheten har den precis lika mycket vidskepelse, dogmer och förtryck som kristendom. (En av de mest populära versionerna av buddhism lär att du ska upprepa Amithaba Buddhas namn så många gånger som möjligt för att återfödas i ett paradis där det kommer vara görenkelt att bli upplyst.)

Den åttafaldiga vägen ut ur illusionen om att buddhismen och yogan inte är religiösa är kunskap, kunskap, kunskap, kunskap, kunskap, kunskap, kunskap och kunskap. Det är inte supersvårt att gå in på Wikipedia och läsa ett par rader om dem.

Aum – början, mitten och slutet på all existens.

Aum – början, mitten och slutet på all existens.

Men varför ska man? Varför kan man inte få kalla buddhismen och yogan för något annat än religioner?

Ptja. Man kan tycka att rätt ska vara rätt. Men bortsett från det kan man också visa respekt mot utövarna av yoga och buddhism. Föreställ dig hur kristna skulle reagera om jag startade Jesuragi, beskrivet ovan.

Det är helt enkelt ganska oskönt att lägga rabarber på en religion och säga att den inte är en religion.

Vi kan fortfarande stretcha till indisk musik, om vi vill. Vi kan kalla det “långsam stretching.” Vi kan fortfarande meditera. Vi kan kalla det meditation.

Det viktigaste är tydligheten. Både yogarörelsen och den modernistiska buddhismen är usla på att varudeklarera. Ibland är det “bara en fysisk övning, backad av vetenskap” och ibland får man sjunga mantran på sanskrit. Om du vill utöva yoga, och vill gå den åttafaldiga vägen mot upplysning, tillsammans med din certifierade yogi på en nyrustad yogastudio, är det inget som stoppar dig.

Det blir bara lite konstigt att se företag åka på yogaresor tillsammans, eller barnfamiljer buga framför buddhastatyer på ett spa, när de inte har blivit informerade om vad de här handlingarna symboliserar, innebär, har för kontext. Särskilt om de har en världsåskådning, t.ex. en kristen, som inte nödvändigtvis är kompatibel med yoga.

Ett enkelt test man kan göra är att fråga sig: skulle jag gjort samma sak med en muslimsk symbol? Eller en samisk ritual?

Om svaret är nej, ska man nog inte turista i de indiska religionerna heller.

Mvh,
en som testat.

Bonus: roliga fakta

  1. Samtliga besökare på Steve Jobs begravning fick ett ex. av rundkindade yogis självbiografi. Där beskriver han bl.a. vilka mirakel han utfört.

    screen-shot-2016-10-02-at-19-21-30

    En shoutout till ett kloster.

  2. När Salesforce, ett av världens största dataföretag, har konferens nästa vecka har de flugit in 20 buddhistiska munkar som ska lära ut meditation. Deras kloster/by Plum Village fick, jag citerar, en shoutout på Twitter.
  3. Ayurvedisk kost, som är en del av yoga, har i kliniska studier visat sig ha exakt noll komma noll hälsofrämjande effekter. Trots detta finns inte mindre än fem mataffärer specialiserade på ayurvedisk kost på Södermalm.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *